Congos bjuder på show

The Congos Lee Perry-producerade debutplatta Heart of the Congos från 1977 är en reggaeklassiker av stora mått. Lee Perrys magiska fingrar tillsammans med Cedric Mytons karakteristiska falsett och Watty Burnetts hypnotiska baryton skapade en ljudbild av sällan skådat slag.

Gruppen bröt mer eller mindre upp efter Heart of the Congos, och uppföljaren Image of Africa passerade rätt obemärkt, sannolikt på grund av att en av de viktigare ingredienserna fattades – Lee Perry.

Nu är Congos originaluppsättning på turné för kommande plattan Back at the Black Ark, som sägs spelas in tillsammans med just Lee Perry. Bäddat för succé kan man hoppas.

På gårdagens konsert med Congos på Göta Källare i Stockholm river de tre grånande farbröderna av flera låtar från kommande plattan tillsammans med material från debuten såväl som från plattorna under 00-talet.

Med tanke på gruppmedlemmarnas ålder så håller den över två timmar långa konserten ganska bra kvalitet. Visst, rösterna har naturligtvis inte samma skärpa som på 70-talet och frontfiguren Cedric Myton har ibland svårt att träffa de höga tonerna.

Men energin finns där. Och det är precis det som gör kvällen. Hela gänget på scenen verkar ha förbaskat kul. Inte minst Cedric Myton som ser ut som ett barn som poserar och åmar sig framför spegeln med ett hopprep som mikrofon. Han nära nog strippar och rusar fram och tillbaka över scenen likt en tonåring som missat att ta sin dagliga dos ritalin.

Med tanke på att de flesta förknippar Congos med debutplattan, så spelar de förvånansvärt lite material från den. Ark of the Covenant och avslutande Fisherman, som spelas i för högt tempo, är de enda hitsen farbröderna väljer att spela. Men det spelar inte särskilt stor roll. De flesta i publiken har nog kommit för att se en skymt av den klassiska gruppen som gjort en av tidernas bästa roots-plattor.

3 Comments

Filed under Recensioner

3 responses to “Congos bjuder på show

  1. Bra sammanfattning i stort tycker jag, men jag håller inte med alla som hävdar att debuten Heart of the Congos är så mycket bättre än de andra plattorna. Jag tycker att det finns låtar som minst håller samma klass på tex Image of Africa med Nana eller Thief Is in the Vineyard. Jag led inte så mycket över att de inte spelade så mycket av “klassikerna”, jag var minst lika nöjd över de nya låtarna 🙂

    • reggaemani

      Kul att du gillar recensionen. Håller med om att plattorna Image of Africa och Congo Ashanti är något underskattade, men de är långt från Heart of the Congos för mig. Det var dock kul att de vågade frångå mallen och spela låtar som få förväntade sig höra. Eloge för det. / Erik

  2. Pingback: Barrington Levy i Dagens Nyheter « Reggaemani

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s