Junior Kelly bäst i hårda låtar

Junior Kelly är tillbaka med ett nytt album. Red Pond, döpt efter området i Kingston där han kommer ifrån, följer upp rosade Tough Life från 2005.

Red Pond skiljer sig från Junior Kellys tidigare plattor, bland annat genom att han väver in fler genrer än tidigare. Hela skivan är reggae, men vissa låtar drar år soulhållet, medan andra är betydligt tyngre med en tydlig dubkänsla. Här finns också ska och lite jazz.

Tyvärr funkar inte allt. Det är framför allt balladerna och de lugnare låtarna som inte håller. De blir bara för cheesy. Arrangemangen på Real Love och Believe in Yourself skulle passa bra i startfältet på melodifestivalen. Den plastiga fågelsången på Real Love blir pricken över i:et.

Som tur är finns det flera ljuspunkter. Tuffa One Bright Day och How Better Ah Go Come har hårda dubbiga komp som skulle ge Christer Björkman en hjärtattack. Skadängan Slackness har skönt hög energinivå och självbiografiska Waan Lef’ De Ghetto är mörk med en pumpande kör i refrängen.

Red Pond är ingen dålig platta, den lider bara av för många smöriga arrangemang. Hade Junior Kelly och producenten George ”Dusty” Miller hållit sig till de mörka och dubbiga arrangemangen skulle det här varit en fullträff.

Advertisement