Tag Archives: African be Proud

Tredje gången i år för Lutan Fyah

I förra veckan släpptes Lutan Fyahs nya skiva med den anspråkslösa titeln The King’s Son. Tidigare i år släpptes plattorna African Be Proud och Justice. Och i december 2008 släpptes singelsamlingen Africa. Lutan Fyahs utgivningstakt påminner alltmer om Sizzlas hyperproduktion.

Singelsamlingen Africa var med sina 30 spår en ojämn historia. Likaså den hip-hop inspirerade African Be Proud. Det starkaste kortet av hans senaste album är Justice, som producerades tillsammans med amerikanska Philadub.

The King’s Son innehåller 13 låtar, däribland The Motherland Calling, en version av 2007-års Ras Shiloh-samarbete Mama Africa. Plattan uppges endast finnas tillgänglig via download och kan exempelvis köpas genom Juno.

Leave a comment

Filed under Nyheter

Lutan Fyah gör cross-over försök

LutanLutan Fyahs African be Proud är en temaplatta som vill vara mer än en reggaeskiva.

Temat för African be Proud är svarta talföra män som kämpade för medborgerliga rättigheter. Skivans första del inleds av jamaicanske profeten Marcus Garvey, medan den andra delen inleds av amerikanske medborgarrättskämpen Malcolm X.

Plattans första sex låtar, som följer talet av Marcus Garvey, är roots reggae. De fem sista, som följer talet av Malcolm X, är kraftigt hip hop-influerade. De två talen symboliserar naturligtvis låtarnas karaktär, men Lutan Fyah hade gärna fått skippa Malcolm X till förmån för exempelvis Haile Selassie. Att blanda hip hop med reggae blir nämligen sällan en särskild lyckad kombination. Många har försökt, få har lyckats.

Många, däribland jag, har sett fram emot en ny platta från Lutan Fyah. Sedan uppskattade Phantom of War från 2006 har han släppt en stor mängd singlar av varierande kvalitet (flera utgivna på förra årets singelsamling Africa). Själv hade jag hoppats på några nya Save the Juvenile eller Rasta Still de Bout, men erbjuds istället ordinär roots, som dessutom lider av en kraftig överanvändning av rockgitarriff. Av reggaelåtarna imponerar endast Long Road och tidigare utgivna Fall Hard på grymma Rastar riddim.

De fem hip hop-inspirerade låtarna blir varken hackat eller malet, och endast gräshyllningen High Grade tillsammans med Spectacular fungerar.

Jag hade höga förväntningar på den här plattan och blir lite bekymrad över att Lutan Fyah inte nådde ända vägen fram. Lite experimentlusta skadar aldrig, men det behöver vara mer inspirerat än så här.

4 Comments

Filed under Recensioner