Tag Archives: Auto-Tune

A journey with a few detours

I’m a big fan of singjay Omar Perry. His first two albums Man Free and Can’t Stop Us Now got a lot of spins in my home and on my way to work. His efforts on riddims such as Soprano and Gorilla have also been pleasant acquaintances.

On his third album The Journey Omar Perry has teamed up with a variety of producers from around the world, including Lockdown, Bost & Bim, Tune In Crew, Itation Records, Danny Champagne, Watch Out Production, Wake Up, Mad Professor, Mafia & Fluxy and Ruff Cut. Plus a host of others.

As you can guess this many producers makes for a non-cohesive whole. The Journey collects 18 tracks put together in one set without a clear story behind it. However, this makes something of a classic Jamaican album with singles from different producers thrown together.

Even though it lacks cohesiveness there are several highlights, and unfortunately a few train wrecks.

Be sure to check Bost & Bims’ relick of The Gatherer’s eerie Words of My Mouth, I&I Raising over a bass heavy relick of the Declaration of Rights riddim, the hip-hop infused Ready for the World with its tough harmonies or Thinking of You with Earl 16, a tune with a beat reminiscent of the Diwali riddim.

The shaky part of this journey is when Omar Perry wants to make contemporary RnB and experiments with the criminally overused auto-tune effect. A tune such as World Let Us Down would have been enjoyable without Omar Perry sounding like a cartoon character. Same goes for the electronic She is So Nice featuring vocalist and producer Fabrice Boyer.

The Journey is no straight road and includes several detours and it would have gained from being more cohesive and with fewer songs.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Felanvändning av Auto-Tune förstör reggaen

demarco-pictureVad är det för likheter mellan Demarco och rapparen T-Pain? De är båda duktiga artister och använder kriminellt mycket Auto-Tune i sin musik.

Auto-Tune skapades i mitten av 90-talet av bergsingenjören Andy Hildebrand. Syftet var att förbättra artisters sånginsatser, men sedan Chers usla hitlåt Believe från 1998 har programmet även använts för att förvränga röster. Soundet som sattes på kartan genom Believe är en robotlikande sång som ofta låter ganska barnslig.

Det ursprungliga syftet med Auto-Tune är hyfsat behjärtansvärt. Att även mediokra artister – som kanske har utstrålning snarare än röst – kan nå stor framgång har jag inte särskilt stora problem med. Det är ju dock en smula tragiskt att en sångares främsta vapen, rösten, kan manipuleras till den grad att man inte behöver anstränga sig särskilt mycket om man är duktig.

Det stora problemet med Auto-Tune är det som Demarco, T-Pain med fler ägnar sig åt. Genom att förvränga rösten förlorar sången hela poängen – det blir artificiellt och oorganiskt, något som reggaen lider av.

Jag har inte hört en Demarco-låt där han inte använder Auto-Tune. Och det är tragiskt. Dessvärre har han också smittat av sig till flera kollegor. Såväl Busy Signal som Mavado har inga problem att använda Auto-Tune.

Visst, det finns låtar på mina playlists där sången körts genom Auto-Tune. Ganja Farmer med Marlon Asher är ett exempel, Shoot Out med Michael Rose är ett annat. Men de är få.

Tyvärr tyder mycket på att vi ännu inte sett toppen av röstförvrängningarna genom Auto-Tune. T-Pain säger exempelvis i en intervju med Time att han tillsammans med Antares Audio Technologies (bolaget som äger programmet) planerar en iPhone applikation som gör att användaren kan spela in sin röst och förvränga den.

Och när jag dessutom nås av nyheten att den oerhört begåvade sångaren Luciano lurats till att köra rösten genom Auto-Tune – lyssna på In God I TrustAddiction riddim – blir jag bara förbannad.

6 Comments

Filed under Krönikor