Tag Archives: Greensleeves Records

Greensleeves celebrates 40 years with extensive compilation

unnamedGreensleeves Records – the iconic UK label that was acquired by reggae powerhouse VP Records in 2008 – has been operating for 40 years in the music business. That’s now celebrated with a new – and extensive – collection of classics cuts released over the years.

The 40 track – what else – double disc draws from Greensleeves wide-ranging catalogue of razor-sharp roots and dancehall from the 70s, 80s, 90s and 00s. The label has managed to maneuver through a diverse set of sounds coming mostly from Jamaica and the UK.

The album doesn’t come with any gems for collectors, but it’s a great gateway to reggae, especially dancehall from the early 80s, a period when Greensleeves dropped a truckload of classics albums and 12” discomixes.

Featured on the set are scorchers like the Wailings Souls’ War, Johnny Osbourne’s Fally Ranking and Eek-A-Mouse’s Wa-Do-Dem. You can also find a truly international hit song like Shaggy’s Oh Carolina on Total Reggae Greensleeves.

This is a great introduction to one of the greatest reggae labels.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Essential Augustus Pablo album reissued

unnamedAugustus Pablo’s King David’s Melody is a collection of self-produced singles issued between circa 1975 and 1982 and it was originally released in 1983 and has since been reissued several times, often with bonus material.

The latest reissue comes from Greensleeves – a label that has released it two times before – and it collects the original album along with nine extra dubs sourced from the original singles.

This album showcases Augustus Pablo in all his glory. The original album contains mostly melodica-led instrumentals and the sonic landscape is airy and relaxed with uplifting melodies, while the dubs provides a more militant and trippy side of this musical mastermind.

Leave a comment

Filed under Record reviews

The mechanics of the new record industry

The music business is changing fast and as a label you need to be on your toes to reach the customers and make them pay for songs and albums. Reggaemani has dug deep into the mechanics of the reggae music industry and found some interesting things when interviewing Olivier Chastan, Frenchie and Adrian Sherwood.

The music business has had many rough years, and the reggae industry is no exception.

The list of small, independent labels that have folded contains well-known brands such as Blood and Fire and Makasound. Both were praised and loved by music aficionados and record collectors all over the world. But unfortunately, they didn’t make it.

Greensleeves saved
Legendary label Greensleeves was also on the verge of bankruptcy when reggae giant VP stepped in and acquired it in 2008.

Olivier Chastan is President of Greensleeves and Vice President of VP International

“Greensleeves was in really bad shape and was fast running out of cash,” says Olivier Chastan, President of Greensleeves and Vice President of VP International, and continues:

“It was our biggest competitor, and it made sense to acquire them. Greensleeves was a large music publisher and had hit songs by Shaggy and Sean Paul in their catalogue. They also had a better presence in Europe than we did.”

Olivier Chastan has been at VP since 2005 and knows reggae and the music industry.

“Now the label is doing well. We’ve fixed the financial side. The music publishing is very active with artists such as Etana and Busy Signal,” explains Olivier Chastan.

Fewer record stores and declining sales
Even though Greensleeves’ financial issues are straightened out, there are things in the music business to be concerned about – fewer record stores and declining sales are two key issues.

Adrian Sherwood – founder of several labels, producer and musician – says that running a label is thankless.

Adrian Sherwood is a veteran in the music business

“I mean, you cannot win. You have to maintain visibility and do the best you can,” he believes, and gives an example of why it is so hard today:

“There are not many record shops around anymore, which does not make it easier. Few today actually sell physical records.”

For many years the revenues from record sales have been declining, even though statistics from Nielsen SoundScan show a 1 percent increase in overall album sales in the U.S. for the first half-year 2011.

This does not, however, mean that the rise in units sold will translate into revenue growth.

Recipe for success
For Olivier Chastan the recipe for success is simple, and contains three main ingredients – good control of your finances, embracing new promotional tools and having hit songs.

“You need to keep your costs down and find new platforms. There’s not a platform we don’t touch. Piracy is not a big deal. It’s been going on since 2000 and you have to accept it. We take down illegal links from blogs and such, but don’t spend our day on it,” explains Olivier Chastan, and continues:

“In the U.S. sales of CD and digital download is about 50-50. In Europe it’s much lower. The only difference with digital is that you have no returns. Otherwise, it’s the same job  – you still have to do your artwork and mastering. iTunes is just like any other store for me. The real change is in digital promotion, with the declining power of TV and radio. How do you reach your customers today? No one has understood how to do it perfectly yet.”

“Move with what is going on”
New promotional tools are something Frenchie, producer at Maximum Sound, also has started to look further into. This year the label has begun using Twitter and YouTube. But an even bigger change is putting out their catalogue on iTunes.

“We have to move with what is going on. The 7 inch and CD sales are in decline. The licensing of tracks to other labels as well. So we have to try something else, as the digital format is the one of the future. If we want to keep on putting out music we have to go in that direction and embrace new formats to release our music,” explains Frenchie, and continues:

“You have to take the rough with the smooth. It’s too early to tell, but business wise it is definitely not what it was. Only time will tell if we will still be doing this in ten years.”

That hit song
The third ingredient is often the base for labels, producers, writers and artists around the globe – that one hit song or hit album.

“We need a massive, massive hit,” says Olivier Chastan, and continues:

“The scene is stagnant and making music for a core Jamaican market that is smaller and smaller every day. Why try to imitate T-Pain or whatever else is the flavor of the moment?”

Frenchie fills in:

“The industry is going through changes as more and more people just do things themselves and are going directly to iTunes to release their music and are not depending on bigger record labels to market their stuff. It’s a new strategy for a lot of small producers and artists. Only time will tell if it is a sound one.”

A shake-up is needed
VP had a smash hit last year with Gyptian’s crossover tune Hold Yuh, which peaked at number 77 on Billboard’s Hot 100. But Olivier Chastan believes that more needs to be done.

“The reggae business needs a shake-up,” he stresses, and continues:

“It’s too much RnB and hip-hop. There is no sense of direction. There are still producers that are doing the Jamaican-Jamaican sound. But where is it supposed to go next?” he asks, and concludes:

“Interest in reggae music outside of Jamaica has declined. It’s low temperature.”

Follow your vision
Adrian Sherwood’s recipe for success, on the other hand, is to not be reliant on hit songs.

“Labels that are doing well do not rely on hit records. Just look at Rough Trade and Island. They had to sell to stay in business. You have to follow your vision and have courage,” says Adrian Sherwood.

But he is on the same track as Olivier Chastan on financials, and illustrates his point with an example.

Pressure Sounds is not doing lots of stuff, but they have low overheads. It is basically only Pete Holdsworth. You have to be a specialist. That is the way of surviving,” Adrian Sherwood believes, and adds:

“It is almost impossible. Today it has to be part of something bigger, like merchandise, clothing and stuff. You have to be insane to start a label today. Just look at the business model. No one would start a label today,” he concludes.

Careful of the money you spend
Keeping track of costs is essential to Frenchie as well.

“You have to be careful of the money you spend on a project as it is very easy not to make it back. And you also have to understand the different markets in reggae today, what sort of music sells on mp3 or CD format and what sells on vinyl. A lot of labels and production houses have gone into management and are doing more and more live sound system shows with artists as well. We are thinking of going in that direction too,” says Frenchie, and stresses:

“Be critical with yourself and what you do. Don’t take what you do or yourself too seriously.”

“The problem is not in the music”
The decline in sales of CDs is also something VP and other labels need to cope with.

“The decline of CDs is going to accelerate, but CD will always be there. Vinyl sales are way up, but from a very small starting point. It’s not going to do anything for the industry as a whole. I mean if it’s growing from two to four, it’s a 100 percent increase. It’s great for music fans and a great format, but people are not going to run out and by turntables again,” says Olivier Chastan, and continues:

“The problem is not in the music. It’s about managing decline. CDs are still about 40 percent of our total revenue. But we have to embrace digital. If somebody starts a new platform tomorrow – we’re there.”

And that seems like a well-thought strategy since sales of digital tracks and digital albums rose 11 and 19 percent respectively in the first six months of 2011 according to Nielsen SoundScan.

Key issues ahead
Olivier Chastan points out two key issues in the coming year.

“To keep promoting and to diversify,” he says.

Frenchie will focus on downloads and maybe launch a live road show or a sound system.

Adrian Sherwood earlier pointed to the fact that a label today needs to be a part of something bigger, and VP is going in that direction. The label now has a clothing line, booking agency, concert promotion and publishing.

Olivier Chastan explains the development.

“You need to be able to manage multiple activities and to think outside the box,” he says, and adds:

“The Jerk Festival that we just put together in New York is a good example. It was not a big stretch from our booking and promotional activites,” he explains, and concludes:

“You can’t stay static. Sales are not going to improve in the next two years. Die or move. Pick your choice.”


Filed under Interviews

Planet Reggae: Här köper du plattorna innan de släppts

Sedan ett par år finns ett utmärkt komplement till vinyl och cd – legal nedladdning. Tjänster som eMusic och iTunes har enorma musikbibliotek och handla musik på webben har aldrig varit enklare. Nu finns dessutom en skivbutik där du köpa plattorna i mp3-format innan de officiellt släppts.

Utöver de kända legala nedladdningssajterna har ett antal skivbolag butiker kopplade till sina webbplatser. VP Records är ett sådant skivbolag.

Genom deras Planet Reggae Webstore kan du handla reggae från både Greensleeves och VP och det är lika enkelt som från exempelvis Amazon och eMusic.

Det finns dock några väsentliga skillnader mellan Planet Reggae Webstore och andra legala nedladdningssajter jag testat.

Till det sämre hör nedladdningshastigheten. Sajten är löjligt långsam, och det känns som att sitta uppkopplad med ett gamalt hederligt telefonmodem. Att ladda ner en fullängdare tar omkring 60 minuter. Ja, du läste rätt. En timme för cirka en timmes musik.

Men det positiva överväger det negativa om du inte råkar ha bråttom. För genom Planet Reggae Webstore kan du köpa plattor flera veckor innan de officiellt släppts. Jag köpte exempelvis Jah Shaka Presents the Positive Message, Black Sounds of Freedom Deluxe Edition och Joe Gibbs 12” Reggae Discomix Showcase Vol.1 två veckor innan de släppts på de vanliga sajterna.

En ytterligare fördel med VP Records egen skivbutik är priserna. De är cirka 20 procent lägre jämfört med exempelvis iTunes och Amazon.

Är du som jag för otålig för att vänta på cd-utgåvan, nöjer dig med mp3-versioner och har småländskt påbrå? I så fall är Planet Reggae Webstore något för dig.

Leave a comment

Filed under Nyheter

Alborosies flykt från Babylon levererar

alborosie-escape_from_babylonDe säger att han är det hetaste från Sicilien sedan Etna. Med hits som Herbalist, Kingston Town och Rastafari Anthem samt samarbeten bland annat Sizzla, Junior Reid och Michael ”Mykal” Rose har Alborosie skapat en stor skara anhängare.

Alborosie – vars riktiga namn är Alberto D’Ascola – fick redan som 17-åring sitt första skivkontrakt. Tillsammans med gruppen Reggae National Ticket spelade han in flera skivor i hemlandet Italien, men valde 2001 att påbörja ett nytt liv på Jamaica.

Han startade det egna skivbolaget Forward Recordings och gav ut flera framgångsrika singlar, bland annat ovan nämnda Kingston Town.

Hans popularitet växte snabbt och 2008 gav han ut sitt inofficiella debutalbum Soul Pirate – en singelsamling som samsades med ett antal nya spår.

Våren 2009 blev det känt att Alborosie knutits till klassiska skivbolaget Greensleeves, och nu har hans officiella debutalbum Escape From Babylon nått en förväntansfull flock reggaeentusiaster. Så – lever den upp till förväntningarna? Glädjande nog så gör den det, men med en liten brasklapp.

Escape From Babylon vinner inget pris för att vara en innovativ reggaeplatta. Här handlar det om traditionell roots och dancehall med tydliga spår av Burning Spear, The Wailers, Black Uhuru och Wailing Souls kryddat med lite soul i Motown/Stax-skolan. Faktum är att den mest soulinspirerande låten  – förstasingeln och skadängan Mama She Don’t Like You – är skivans starkaste och påminner, lite oväntat, en hel del om Amy Winehouse och Duffy.

Oavsett om Escape From Babylon är nyskapande eller inte, så kommer den att uppskattas av reggaeälskare världen över. Förhoppningsvis hamnar Mama She Don’t Like You på rotation på någon radio- eller TV-kanal. I så fall kan fler värma sig i tonerna av Siciliens nygamla stjärnskott i sommar.

1 Comment

Filed under Recensioner

Reggaens konstnärer

Skivomslag har alltid fascinerat mig. De kan vara svårt fula, men innehålla fantastisk musik. Exempelvis Cornell Campbells självbetitlade debut från 1973 på Trojan Records.


Samtidigt finns naturligtvis motsatsen – skivomslag som är riktigt balla, men där musiken inte gör någon glad. Exempelvis Leroy Smarts Propaganda från 1979 på skivbolaget Burning Rockers.


Sedan finns det omslag som både ser för taskiga ut och där musiken på intet sätt kompenserar. Exempelvis John Holts katastrofala Holt goes disco från 1978 på Trojan Records.


Naturligtvis finns de som lyckats ro samtliga delar i hamn och producera bra musik och schysst skivomslag. Exempelvis Aswads magnifika A new chapter of dub från 1981 på Island Records.


Vikten av ett skivomslag kan verkligen inte underskattas; oavsett om musiken håller måttet eller inte. Om man inte känner till artisten eller om det inte finns möjlighet att lyssna innan man köper, så är skivomslaget ofta den parameter man har att gå på.

De flesta musikgenrer har sina respektive stolpskott. Vilka genrer som sticker ut med sämst smak är svårt att avgöra. Om jag ska gå på känsla skulle jag gissa att svenska dansband och 80-talsmusik överlag präglas av usel smak. Men det finns många, många skivor med katastrofala omslag. Kika bara på bloggen med det övertydliga namnet Katastrofalaomslag.

En musikgenre som faktiskt lagt stor vikt vid skivomslagen under många år är reggaen. Omslagen var som bäst på 60-, 70- och 80-talen. Att hålla hög kvalitet även under 80-talet är en bravad värd att applåderas, eftersom det i övrigt är ett svajigt decennium i designhänseende.

Reggaeomslagen under dessa årtionden skiljer sig en hel del åt. Under 60-talet och det tidiga 70-talet arbetade formgivarna mycket med lättklädda kvinnor i ”sexiga” poser. Exempelvis samlingsskivan Tighten up vol. 6 från 1972 på Trojan Records.


Under 70-talet – som präglades mycket av roots reggae och rastafari – var det vanligt med skivomslag med teman som religion, harmageddon och fattigdom. Skivomslagen är i regel ganska dystra historier. Exemeplvis The Maytones minst sagt dystra Madness från 1976 på Burning Sounds.


På det glada 80-talet gjorde de tecknade skivomslagen sitt intåg med buller och bång. De förmedlade ofta bilder från klubbar eller visade hur oöverträfflig artisten var; gärna i form av en superhjälte. Exempelvis dubfantomen Scientists skiva Scientist meets the Space invaders från 1981 på Greensleeves Records.


De personer vi bland annat har att tacka är de ofta onämnda hjältarna Wilfred Limonius, Neville Garrick, Tony McDermott, Jamaal Pete och Tony Wright. Denna kvintett har lyckats att skapa skivomslag som i flera fall gått till designhistorien. Fantastiskt att man klarar av att producera både bra musik och bra skivomslag. Den ekvationen håller inte alltid i samma utsträckning inom andra genrer gissar jag.

Wilfred Limonius var huvudsakligen verksam på 80-talet. Hans skivomslag är nästan som en serietidning och oerhört karaktäristiska. Se bara omslaget till samlingsskivan DJ explosion in a dancehall style.


Neville Garrick formgav flera av Bob Marleys plattor. Neville Garrick är bred i sitt konstnärskap. Han arbetar i dag bland annat som fotograf, skribent och filmmakare. Kolla exempelvis på Bob Marleys Survival från 1979 på Island Records.


Tony McDermott har varit knuten till skivbolaget Greensleeves sedan 70-talet. Han var huvudsakligen aktiv under 80-talet, då han gjorde flera fantastiska skivomslag, såväl tecknade som vanliga. Captain Sinbads The Seven voyages of Captain Sinbad från 1982 på Greensleeves Records.


Jamaal Pete – som gick bort i januari 2008 – skapade en mängd underbara skivomslag under 70- och 80-talen. Hans signum är ganska lågmälda tecknade omslag, där han många gånger avbildade artisten i en annorlunda miljö. Här har han porträtterat deejayn Ringo på skivan Riding west från 1982 på VP Records.


Tony Wright gjorde skivomslag åt ett antal stora artister på 70-talet, både inom reggae och andra musikgenrer. Han ligger bakom två av omslagen på tidningen Rollings Stones lista över de 100 snyggaste skivomslagen. Skivomslaget till Haile I Hymn med Ijahman från 1978 på Island Records visar att han vet vad han sysslar med.


Om du precis som jag inte kan nog av skivomslag finns många källor. Jag rekommenderar varmt boken Stir it up av Chris Morrow samt flickr-sajterna I am the Gorgon och Barryrussel23. För en bra designblogg – som även har med skivomslag – rekommenderar jag bildbyrån Crestock.

Tack till sajterna Roots Archives, I am the Gorgon och Crestock/blog, från vilka jag lånat skivomslagen.

Leave a comment

Filed under Krönikor

20 bästa reggaealbumen på Spotify

Spotify är en riktigt bra nätbaserad musiktjänst. Man laddar ner en programvara från vilken man sedan streamar – lyssnar i realtid – musiken.

För närvarande finns flera miljoner låtar. Och det finns faktiskt förvånansvärt mycket reggae – såväl singlar som EPs och hela album från tidigt 60-tal fram till idag. Om man kikar på vilka album Spotify fått rättigheter till, så verkar det som att de slutit avtal med skivbolag som Greensleeves, Blood and Fire (numera nedlagt) och Virgin (numera EMI). Det är skivbolag som under många år släppt fantastiska skivor – Virgin släppte på 70-talet klassiska skivor med bland annat The Mighty Diamonds och U Roy, Greensleeves har länge varit mästare på dancehall, och Blood and Fire var under några år ledande på återutgivningar av obskyra artister och skivor, exempelvis The Chantells.

lone-ranger1Spotify har tyvärr inte allt man vill ha. Katalogen består till stor av samlingsskivor och greatest hits. Men några klassiska guldkorn går det allt att gräva fram Och det har jag ägnat ett par minuter åt att göra.

Ladda ner länken nedan, så får du tillgång till 20 av de bästa och mest klassiska reggaealbumen som Spotify har att erbjuda. Jag har bara valt album av en artist eller grupp. Det ingår alltså inga samlingsskivor. I mesta möjliga mån har jag försökt att hitta originalalbumet, och inte någon nyutgåva eller greatest hits. Allt för att försöka få till någon form av originalkänsla.


u-roy1Den observante märker nog att jag i princip endast valt gamla alster. Den absoluta merparten av skivorna är från 70-talet. Varför? Svaret är lika enkelt som det är sant; det var ju då det gjordes bäst reggae.

Hade jag valt ur den egna skivsamlingen hade listan på de 20 bästa reggaealbumen sett lite annorlunda ut. Exempelvis fattas skivor från Studio One helt, vilket inte är särskilt rättvisande.

Har du exempel reggaeskivor på Spotify som inte är med på listan, men borde vara där? Tips och åsikter tas givetvis mycket gärna emot.

Leave a comment

Filed under Krönikor