Tag Archives: Love My riddim

Everton Chambers’ 80s sounding debut album

everton-digiGlobalization is amazing. 80s digital dancehall cult singer Everton Chambers has just released his debut album. On the Swedish underground label Fast Forward Sound, a label that has only released one production prior to Everton Chambers’ brand new twelve track set.

Walk in Peace was recorded in Stockholm, Sweden, with production by Fast Forward Sound, Viktorious and One Away Studios. Apparently Everton Chambers spent about a month on one of the producers’ couch while recording the album.

Thumping and bouncy mid 80s and early 90s sounding riddims lay the foundation for Everton Chambers’ passionate, gospel-flavored, singing style, often reminiscent of the late and great Garnett Silk.

And it actually sounds like a vintage album recorded by using only a Casio keyboard and a Commodore 64. The riddims are simple yet effective and tuff and Everton Chambers’ voice doesn’t have much backing vocals, which adds to the no-frills feeling. The only track that has something resembling to a grand chorus is the dark and roaring They Can’t Run, one of a majority of cultural numbers.

Walk in Peace is available on digital platforms and as a limited to 500 edition LP.

Leave a comment

Filed under Reviews

Långsamt framåt med Fast Forward

Svenska producenter har gott rykte internationellt och många har gjort material för världsstjärnor. Bortom hitlistorna finns en skara välrenommerade svenska reggaeproducenter, som i det tysta spelat in material med flera kända namn. Reggaemani har pratat med Fast Forward, ett svenskt produktionsteam som arbetat med Everton Chambers.

Säg Anders Bagge, Leila Bagge och Andreas Carlsson och en hel nation nickar. Säg Denniz Pop, RedOne och Max Martin och några mumlar igenkännande. Men om du däremot nämner producenter och låtskrivare som Jonahgold, Fast Forward och Pleasure Beat blir de flesta till frågetecken.

Det är inte konstigt. De här namnen opererar utanför hitlistorna, men det betyder inte att de är okända. Pratar du med folk i reggaekretsar så ökar igenkänningsfaktorn betydligt.

Jonahgold har exempelvis producerat Daweh Congo och Pleasure Beat hade stora framgångar häromåret med Majestic riddim, där namn som Luciano och Lukie D medverkade.

Fast Forward har däremot inte fått lika mycket uppmärksamhet. Inte än i alla fall. Men att döma av deras Love My riddim så borde den stora publiken vara intresserad.

Långsamt framåt
Fast Forward startade som soundsystem för sju år sedan och är baserade i Stockholm. En av förgrundsfigurerna i teamet bakom Fast Forward är Björn-Olle Rylander.

− Vi startade som ett vanligt sound utan tanke på egen label. Spelade på klubbar, fixade dubplates och clashade lite. Under hela den tiden producerade vi eget material som användes på spelningar. För omkring ett eller två år sedan sen kände vi att vi hade tillräckligt bra material och kontakter med artister för att börja släppa egna grejer, säger Björn-Olle Rylander.

Populärt sound
Fast Forwards sound ligger i tiden, kanske inte i bemärkelsen modernt, utan snarare vad som är populärt i reggaekretsar just nu. Det handlar om 80-tals digitalreggae. De gyllene åren för den här typen av sound är 1985 och ett par år framåt. Den mest kända låten inom genren är utan tvekan milstolpen Under Me Sleng Teng med Wayne Smith.

En lite mer anonym artist från 80-talet som Fast Forward lyckades få fatt i till Love My riddim är Everton Chambers. Björn-Olle berättar hur de kom i kontakt med honom:

− Everton Chambers är en artist vi gillar väldigt mycket, men som i princip försvunnit från reggaescenen sedan 80-talet. Vi lyckades få tag på honom och det visade sig att han är trevlig snubbe som var sugen på att samarbeta.

Love My riddim medverkar även flera svenska artister, bland annat stjärnskottet Joey Fever. Björn-Olle berättar att de inte försöker vara nostalgiska när det gäller artistsamarbeten utan i första hand jobbar med nya, och gärna svenska, artister. Han tillägger dock att ett samarbete med Tony Tuff inte skulle vara fel.

Internationellt genomslag
Love My riddim har fått uppmärksamhet internationellt och singlarna säljs exempelvis hos brittiska Dub Vendor.

− Det är förstås väldigt roligt och lite av ett måste om man ska kunna sälja den här typen av musik utan att ruinera sig totalt. Vi har jobbat mycket på att hitta bra kontakter för att få ut skivan i framförallt Europa. Då är Everton Chambers ett bra dragplåster, men även Joey Fever som börjar bli riktigt känd i Europa, förklarar Björn-Olle.

Även om Fast Forward funnits sedan 2003 är de bara i början av producentkarriären. Björn-Olle berättar att de har mer på gång.

− Det kommer att komma mycket mer från oss. Vi är dock ganska perfektionistiskt lagda så varje produktion tar en hel del tid innan vi vill släppa ifrån oss något, säger Björn-Olle.

Om du är nyfiken på att höra hur Fast Forward låter så spelar de på Vielle Montagne på Söder Mälarstrand i Stockholm den 12 mars. Nya produktioner utlovas.

Sju snabba till Björn-Olle Rylander

Favoritartist?
Tony Tuff

Bästa skivbolag?
Anchor Records

Bästa reggaeplatta?
Rydim
med Sugar Minott

Favorit reggaegenre?
Digital

Bästa skivomslaget?
Pressure Man med Peter Culture

Bästa reggaeproducent?
Steely & Clevie, Augustus “Gussie” Clarke

Bästa rytm?
Tempo

1 Comment

Filed under Intervjuer