Tag Archives: Pierpoljak

Pierpoljak is General Indigo

Pierpoljak_GeneralIndigo-KoriaPierpoljak is one of the most successful French reggae artists. He dropped his debut album in the mid-90s and has managed to sell both platinum and gold. Over the years he has made many trips to Jamaica to explore culture and music. And his new album Général Indigo got its title from an incident during a visit.

According to a press release Pierpoljak was in a parking lot in Kingston, smoking weed and waiting for a friend when a security guard turned up. They argued, but soon made friends, and the security guard christened him General Indigo because of Pierpoljak’s blue eyes.

Général Indigo is his tenth album and to have creative freedom Pierpoljak established his own label Garvey Drive. It collects twelve tracks recorded in Paris together with some of the most talented reggae musicians from France, including Bost & Bim, Manudigital, Kubix and TnT.

This is warm, emoitional and melancholic roots reggae with the usual messages of freedom, love and unity. But Pierpoljak also get personal on a few cuts. On Papa Du Week-End he sings about parenting and child care, on Keep On Dada – on which he also gets into Burning Spear mode – he criticises the social security system and on Puta Vida Loca he tells the story of a Parisian drifter.

The French reggae is one of the hottest in Europe and both veterans and newcomers are putting out excellent roots, dancehall and dub. And after more than 20 years in the industry Pierpoljak still manages to sound relevant.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Tasty introduction to the French reggae scene

The French reggae scene has been active since the 70’s when the first sound systems emerged, and domestically it has flourished with artists and groups such as Pierpoljak, Raggasonic, Tonton David and Daddy Mory, who was initially one third of Raggasonic.

Most French reggae artists sing in French, partly due to governmental regulations introduced in the mid 90’s. The regulations obliged radio and TV to play 70 percent French speaking music.

And this has stuck. On the compilation French Reggae Revolution only three of 15 songs are sung in English. I don’t understand much of the lyrics, but that doesn’t matter when the riddims and melodies are strong.

I’ve been following the French scene for some time and I only recognize two names – Mo’Kalamity and Dub Incorporation – on this set. Obviously the French scene has lots to offer.

The majority of the tunes are in a one drop mode with live instrumentation. Exceptions being The Rockin’ Preachers political No Nuclear Power and the excellent hip-hop tinged Au Marché Du Soleil from Massilia Sound System. Papa Style & Baldas 80’s sounding La Révolte also stands out from the formula.

And this set would actually have gained from being more diverse. A few dancehall acts would have been a nice touch. Maybe Admiral T and Tiwony would have been a great contribution.

French Reggae Revolution is not as revolutionary as the title indicates, but a tasty introduction the French one drop reggae scene.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Break down the barriers and explore Pierpoljak

Award-winning French singer Pierpoljak was in August treated with a 16 track best of compilation spanning over his more than 15 years in the music business, which includes more than ten albums.

The Best of Pierpoljak includes songs from six of his sets – Pierpoljak, Kingston Karma, Je fais c’que j’veux, Stim Turban, Je Blesserai personne and Légendaire Sérénade, which was released only last year. Three of these albums were recorded together with Jamaican producer and musician Clive Hunt.

Pierpoljak has actually worked extensively with several prominent Jamaican musicians over the years, including Dean Fraser, Leroy ”Horsemouth” Wallace and Earl ”Chinna” Smith. In 2007 he also put out Tuff Gong Blues, an album that included combinations with numerous contemporary Jamaican singers and deejays.

Nearly half of the new compilation consists of songs from his breakthrough set Kingston Karma released in 1998. It was supposedly a commercial success with hit songs such as Pierpoljak and Je sais pas jouer, a single that sold more than a million copies.

Even though Pierpoljak has recorded in English this album is sung almost exclusively in French. His biggest hits are also in French, and that is probably why he is well-known in France and other French speaking countries, while rather unknown in the rest of the world.

He has a soft voice and a smooth tone that flows effortlessly over the one drop riddims. Lyrically he deals with politics, injustice, love and relationships.

Since this is a best of album there are several highlights. Some of these include the hip-hop tinged combination with Blackman titled Petite luminosité, Je sais pas jouer with its swirling saxophone solo and Maman, where he sings in a Gyptian-like nasal tone.

Some artists keep within their mother tongue when it comes to lyrics and information. Though French is a global language, keeping away from English can still leave some barriers when it comes to reaching a truly global audience.

Pierpoljak is one such artist, and living proof that it is certainly worthwhile for reggae fans to make an effort to explore music behind those barriers.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Franska reggaeproducenter på framfart

Frankrike har sedan en tid tillbaka etablerat sig som ett av de främsta länderna för reggae. Producenter som SheRkhan, Irie Ites och Frenchie har satt landet på kartan med ett gigantiskt kryss. Reggaemani har pratat med två franska producenter för att höra mer om den franska reggaescenen.

Storbritannien var länge bäst på reggae i Europa. Med många invandrare från den karibiska övärlden var det naturligt att de tog reggaen på allvar. Men på senare tid har något hänt. I min värld har stafettpinnen lämnats över till Frankrike.

Nationalidolen Serge Gainsbourg är inte känd för sina reggaeproduktioner, men faktum är att han har betytt en hel del för reggaen i Frankrike. I alla fall för den breda allmänheten.

1979 släppte han plattan Aux armes et cætera som delvis innebar reggaens genombrott i landet. Albumet spelades in på Jamaica med musiker som Sly Dunbar, Robbie Shakespeare och The I Threes. Men det som fick mest uppmärksamhet var titellåten, en sarkastisk reggaeversion av den franska nationalsången Marseljäsen.

Scenen inte så stor
Sedan dess har mycket hänt. Framför allt på producentfronten. Det menar i alla fall Pierre Bost, en fransos med många musikaliska järn i elden. Han är bland annat en av grundarna till skivbolaget Special Delivery Music och dessutom A&R på VP Records. Jag får tag på honom när han sitter i bilen på väg hem från jobbet och han är märkbart road av att prata om fransk reggae.

− Den franska reggaescenen är egentligen inte så stor. Det finns många bra producenter, men färre framgångsrika artister. Lokala sångare är inte särskilt stora internationellt och producenterna är därför mest intresserade av jamaicanska och andra europeiska artister, säger han på skön franskklingande engelska.

Den franska scenen skiljer sig från övriga Europa. Bland annat eftersom många av artisterna gärna sjunger på franska istället för engelska med patois-brytning.

− Frankrike har förmodligen den största lokala scenen i Europa och vi var tidiga med egna reggaeartister, exempelvis Tonton David, Raggasonic och Pierpoljak, skriver Sir Joe, grundare till skivbolaget och soundsystemet Heartical, i ett mejl till Reggaemani.

Lång historia
Sir Joe påpekar också att Frankrike, utöver Storbritannien, varit bäst i Europa på reggae sedan slutet av 70-talet.

− Det första franska soundsystemet spelade redan 1979 tillsammans med Lone Ranger. Men det tog ytterligare tio år innan soundsystemkulturen nådde övriga Europa. Sedan 70-talet har vi dessutom haft turnéer med bland annat U Roy, Gladiators och Israel Vibration. Det är många veteraner som besöker Frankrike, menar han.

Sir Joe lyfter fram landets demografi som en viktig anledning bakom reggaeintresset.

− Frankrike har den största afrikanska befolkningen i Europa samt den största delen immigranter från Västindien. Det är ingen överraskning att reggae varit populärt här under så lång tid, skriver han.

Bredare intresse
Under senare år har intresset för reggae spridit sig i Frankrike. Det noterar Pierre Bost och framhåller att det tidigare var mest afrikaner som lyssnade på reggae.

− Sedan mitten av 90-talet har intresset spridit sig från franska afrikaner till den vita publiken. Det har blivit en väldigt mixad publik, berättar han.

Intresset för olika genrer skiljer sig dock åt bland publiken menar Pierre Bost. One drop är helt klart störst, men dancehall och jamaicansk bashment är på framfart.

− Den västindiska publiken är mest intresserad av hård dancehall. Men det finns inga franska producenter som gör den typen av reggae i dag, säger han och fortsätter:

− Vi jobbar helst med one drop eftersom det inte känns som en fluga. Den musiken kommer att stå emot tidens tand.

Nyfiken på att höra hur det låter? Spana in några av de här artisterna och producenterna:

Artister
Admiral T, Daddy MoryThe Dynamics, KankaLyricson, No More Babylon, Pierpoljak, Saël och Tiwony.

Producenter
Bost & Bim, Grant Phabao, Frenchie, Greatest Friends, Heartical, High Fly MusicInk A LinkIrie Ites, Lion Roots SoundOwn Mission, Special Delivery MusicTune In Crew och Zion Gate.

1 Comment

Filed under Intervjuer