Tag Archives: Reggaebarn

Omar Perry har hittat formen

Omar Perry2009 är reggaebarnens år. Först ut var Queen Ifrica. Sen var det Tarrus Rileys tur. Och nu har stafettpinnen nått Lee Perrys son Omar Perry.

Can’t Stop Us Now är Omar Perrys uppföljare till 2007-års debut Man Free. Debuten var en solid insats som blandade roots med lovers med ska med dancehall. Lite spretig med andra ord, men en klart godkänd debut.

Den nya plattan är betydligt mer sammanhållen jämfört med sin föregångare. Här finns exempelvis ingen ska, men väl två dancehallutflykter och lite nyabinghi-takter.

Dancehallåtarna Right Right Left och Bring Me Joy är inte plattans starkaste och Omar Perry borde hålla sig till det han kan bäst – roots.

Omar Perrys sånginsatser påminner stundtals om Junior Kelly och Alborosie. Hans lätt arga singjay-stil passar mycket bra tillsammans med de poppigare tongångarna i avslutande Spiritually och den nyabinghi-influerade och lejonkungendoftande 911 (Memorial).

Omar Perry spelar säkert hela skivan igenom. Arvet från hans far märks på en cover av Junior Byles klassiska Beat Down Babylon och en version av Max Romeos Chase the Devil.

Av pappa Perrys experimentlusta märks inte mycket annat än en fet och annorlunda version av Ini Kamozes World a Music som gjorts världskänd genom Damian ”Jr. Gong” Marleys Welcome to Jamrock. Omar Perrys version heter Boom Town och är en riktigt stökig historia.

2 Comments

Filed under Recensioner

Kill your darlings Tarrus Riley

tarrus-riley540Först ut i sommar av reggaebarnen var Queen Ifrica med plattan Montego Bay. Hon är dotter till ska- och rocksteadysångaren Derrick Morgan. För två veckor sedan var det Tarrus Rileys tur med nya plattan Contagious. Han är son till Jimmy Riley – sångare i 60-talsgrupperna The Sensations och The Uniques samt solo med höjdare som Majority Rule, Tell the Children the Truth och Love and Devotion.
 
Precis som sin far har Tarrus Riley haft en lyckad karriär. Han har släppt plattorna Challenges (2004) och Parables (2006). Han blev 2008 framröstad till Best Male Vocalist och Best Song (She’s Royal från Parables) på International Reggae and World Music Awards.
 
Trots att det gått tre år sedan förra plattan har det inte varit tyst om Tarrus Riley. Han har under tiden släppt en handfull starka singlar såsom Back Biter och Protect Your Neck.
 
Contagious innehåller flera tidigare osläppta spår. En smula ovanligt i reggaesammanhang, där albumen brukar bestå av en stor mängd tidigare utgivna singlar. Det är faktiskt hela 15 färska låtar. De som sipprat ut är Start a New, Young Heart och Good Girl, Gone Bad.
 
Precis som tidigare skivor är Contagious en blandning av roots och lovers med pompösa arrangemang och körer. Plattan har slagsida mot lugnare låtar i balladstuk, exempelvis Superman och toksmöriga Let Peace Reign tillsammans med Duane Stephenson och Etana.
 
Tarrus Riley skulle tjäna på att tuffa till sig och samarbeta med producenter som Donovan Germain, Donovan Bennett eller Bobby Konders, snarare än smöriga Dean Fraser som ligger bakom ett antal låtar på Contagious. För det är i upptempospåren och i de hårdare takterna som det svänger snarare än i de honungsglacerade.
 
Men Tarrus Riley är rätt ute, det märks inte minst i duetter med reggaestjärnor som ligger en bit från hans eget sound. I Herbs Promotion delar han micken med Auto-Tune-älskaren Demarco samt hårda Vybz Kartel och på Good Girl, Gone Bad möter han upp med Konshens.

Tarrus Riley har blivit bättre för varje platta han släppt. Han har dock en bit kvar till ett helgjutet album. En väg kan vara att renodla och göra sig av med lovers-låtarna och fokusera på tyngre roots och dancehall. Han klarar bevisligen av även ett tuffare sound.

1 Comment

Filed under Recensioner