Tag Archives: Solo Banton

Solo Banton’s certified head-nodder

Solo Banton is one of the newest members of the acclaimed Banton clan. He dropped his debut album Walk Like Rasta in 2009 and has since dropped the heavyweight EP Musical Addict, and now his second album Higher Levels.

Higher Levels boasts 15 tracks and has a impressive line-up of producers, including Kris Kemist, Roberto Sánchez, Dougie Conscious, Dubkasm and Nick Manasseh. Together with Solo Banton and his guests YT, Michael Prophet and Deadly Hunta they have made a versatile album with ruthless bass lines, nyabinghi drumming, uptempo ska and head-nodding digital roots.

Solo Banton is a fine lyricist sharing positive and cultural thoughts as well as an talented singjay equally at ease with spitting lyrics and singing faithful praises.

Just check Deya Know, the rough YT collaboration Politician Knockout over the Jacqueline riddim made famous by the late Hugh Mundell in the early 80’s or album opener Me No Know, a clever interpretation of the classic Ba Ba Boom riddim, originally produced by Duke Reid and performed by The Jamaicans in 1967. Here it has got a furious contemporary roots treatment.

Higher Levels is a natural follow-up to Solo Banton’s debut album, and is now available as CD and on digital platforms.

2 Comments

Filed under Record reviews

Four worthwhile EP’s

In the last couple of weeks four interesting EP’s have hit the streets – Rebel Lover Boy from Franz Job, Music Addict by Solo Banton, City of Vibes from Brother Culture and Tony Curtis’ Fight It.

All of these are European productions and the artists are also mainly from Europe, Tony Curtis being the one exception.

Franz Job debut album Babylon is Dead was one of the best albums in 2009, and his newly initiated collaboration with UK producer Curtis Lynch has rendered in a partly new sound. Rebel Lover Boy is harder and more electronic compared to the 70’s sounding debut. However, High is classic Job.

Solo Banton is no stranger to 80’s inspired digital riddims. And on his Jahtari-produced EP Music Addict he flows naturally over Disrupt’s and Rootah’s bouncy riddims. Two of the vocal cuts are also followed by their merciless dub counterparts.

Brother Culture is a veteran on the UK reggae scene and has recorded with a bunch of rough edged producers – Mungo’s Hi-Fi, Dougie Conscious and Ryan Moore to mention only three. His latest effort City of Vibes is however produced by Swiss production team Kinyama Sounds. Their first productions together were for the compilation Reggae Dishes in 2009. Those two songs along with five other organic tunes are collected on the sweet City of Vibes.

Jamaican singer Tony Curtis has been in the spotlight since he won a Jamaican talent contest in the early 90’s. Since then he has released solo material as well as being one fourth of the star-studded vocal group L.U.S.T, alongside Singing Melody, Thriller U and Lukie D. On his six track EP Fight It for Greenyard Records he invites rock stone deejays Burro Banton and Cutty Ranks and sings with his usual rich voice about oppression and romance, with a preponderance for the latter.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Tough 10″ from Reality Shock

UK-based label Reality Shock has teamed up with German news site House of Reggae. Together they have put out a limited edition 10” featuring vocal cuts by Jamaican foundation singer Errol Dunkley, UK veteran Errol Bellot and Solo Banton, who dropped his anticipated debut album Walk Like Rasta on Reality Shock little over a year ago.

Live Upright – as the riddim is called – also features a wicked dub version from producer Kris Kemist.

Check it while it is hot in a record store near you.

Leave a comment

Filed under News

Trivsam promenad med Solo Banton

Familjen Banton har fått tillskott. Men det är ingen gökunge direkt. Solo Banton har varit i musikbranschen i många år, bland annat som producent. Han är en tungvrickare av rang och gör sannerligen skäl för efternamnet Banton.

I januari förra året släppte Solo Banton grymma digi-dängan Talk To Me på danska skivbolaget Maffi. Och snacket inför albumdebuten har varit idel lovord.

I november kom äntligen plattan på Reality Shock Records. Walk Like Rasta innehåller 19 spår, varav fyra är dubversioner på några av plattans starkaste låtar. Bakom spakarna hittar vi huvudsakligen Reality Shock Productions med Kris Kemist i spetsen, men även Mafia & Fluxy och The Bush Chemists har fingrar i syltburken.

Walk Like Rasta är modern brittisk reggae i sitt esse. Basen är tung och produktionen sitter där den ska.

Men även om plattan genomgående är bra, så är den en smula enformig. De flesta av låtarna har ungefär samma tilltal, oavsett om det handlar om en digital produktion eller en baserad på live instrument. Plattan hade tjänat på större variation och att Solo Banton sjöng mindre och deejayade mer. Fler innovativa produktioner signerade tyska Jahtari, som låg bakom singeln Talk To Me, hade också lyft plattan.

Bäst blir det i Mikey Murka samarbetet Love & Understanding och i Herb Story, en tung version av Dave Kellys Eighty Five riddim. Solo Banton gör också en cover på The Wailing Souls klassiska Kingdom Rise, Kingdom Fall. Ett lovvärt försök, men inte i klass med originalet.

Nyfiken på hur plattan låter? Glid in på skivbolagets webbplats och ladda ner tre kostnadsfria versioner av låten Old Time Something.

Du kan läser mer om Solo Banton på Culture Reggae och House of Reggae, som publicerat varsin intervju.

2 Comments

Filed under Recensioner

Den lyriska familjen Banton

Burro BantonArtistnamn är vanliga inom reggaen, precis som inom många andra musikgenrer. Man tar ett passande namn, dels för att det låter ballt, dels för att man går in i en annan karaktär som artist. Sedan finns naturligtvis hela anonymitetsaspekten.

Inom reggaen är det också vanligt att man tar en del av någon annans namn. Kanske för att namnet redan är inarbetat, men även för att ge respekt till en inspirerande musiker.

Den globala familjen Banton är ett tydligt exempel. Här heter familjeöverhuvudet Buro, eller under senare år, Burro.

Buro Banton inledde karriären vid mitten av 70-talet. Den självbetitlade och Henry ”Junjo” Lawes-producerade debutplattan kom 1983. Buro försvann därefter från scenen under många år men gjorde storstilad comeback på 90-talet med låtar som Boom Wah Dis och Westmoreland Sensi. Samtidigt passade han på att visa sina lärjungar var skåpet ska stå genom plattan Da Original Banton. Han är fortfarande, snart 50 år gammal, högaktuell med singlar som No Problem och Nah Drop Di Ting.

Trots att Buro Banton inte var någon av 70- eller 80-talens mest framträdande deejays satte han ändå tydliga spår. Åtminstone sex olika artister har tagit namnet Banton.

Buju Banton – mest känd i familjen – slog igenom på tidigt 90-tal och har i år skapat rubriker med nya plattan Rasta Got Soul och proteststormarna mot hans texter om våld och homofobi.

Ungefär samtidigt som Buju Banton äntrade den stora scenen kom Mega Banton. Men före dem hade brittiske artisten och lustigkurren Pato Banton gjort sig ett namn på den globala reggaearenan med hits som Pato and Roger Come Again och Don’t Sniff Coke.

I Storbritannien finns ytterligare två Bantons – Solo och Starkey, båda relativt okända även om de varit verksamma i musikbranschen i många år.

Enligt hans Myspace-sida har tyske Uwe Banton sysslat med reggae i nästan 25 år och släppt ett gäng olika plattor. Han är hyfsat okänd för mig, vilket kan bero på att delar av materialet är på tyska, ett språk som inte lämpar sig särskilt väl för bra musik.

Banton betyder enligt sajten Jukeboxalive ”…a designation bestowed upon a commander of lyrical designation”. Vackra ord som betyder något i stil med den som har de vassaste texterna.

Och det är något jag måste berömma nästan hela familjen för. Kanske inte textinnehållet i sig, men flytet och deras sätt att hantera en riddim står sig bra i konkurrensen med andra familjer.

6 Comments

Filed under Krönikor