Tag Archives: Soul Jazz Records

The great sounds of Studio One

The fruitful collaboration between UK’s Soul Jazz Records and the legendary Studio One label has resulted in yet another fine compilation, this one with a rather generic title though.

Studio One Sound is a fresh collection of 18 tunes recorded between 1964 and 1979 compiled by reggae specialist Oxman with sleeve notes by Rob Chapman, author of titles such as Never Grow Old: Studio One Singles & Rhythm Directory.

This genre spanning album gathers several hard to find gems in the rocksteady, ska, dub and roots mood with singers and groups such as Rita Marley, Slim Smith and the Wailing Souls handling microphone duties.

With Studio One Sound you’ll get your hands on Anthony “Rocky” Ellis’ Double Minded Man, one of four songs he recorded for Studio One, The Martinis’ cover of Smokey Robinson & The Miracles’ I Second That Emotion and Ras Michael & The Sons of Negus’ funky Good People without paying a visit to your bank.

The warm and distinctive sound of the Brentford Road studio is carefully mastered and the sound quality is excellent throughout. Studio One Sound is a must have and gives a good overview of the label’s extraordinary output.

2 Comments

Filed under Record reviews

The story of Soul Jazz Records and Studio One

Soul Jazz Records is one of the best reissue labels around, focusing not only on reggae, but also on soul, hip-hip, funk and many other genres.

One of the many highlights of the label’s output is the reissues of material from Jamaican foundation label Studio One. A few years back Soul Jazz stopped issuing Studio One releases, but since November last year they’re back on track.

I’ve talked to Soul Jazz founder Stuart Baker about the relationship with Studio One and the label’s future. Check the full interview over at United Reggae.

1 Comment

Filed under Interviews

Studio One sleeves showcased by Soul Jazz

A few months ago I heard that Soul Jazz Records was back on track reissuing material from Studio One Records. It was terrific news and it almost felt like a good old friend had been heard from again.

Because the nearly 30 releases from Soul Jazz with music from Studio One are all essential. They’re beautifully packed and contain music that has helped define and refine reggae.

A virtual who is who in the world of reggae in the 60’s and 70’s recorded for Studio One at some point in their career – Ken Boothe, The Heptones, Bob Marley, Alton Ellis, Burning Spear and so forth. The list could go on and on and on.

The first project that has been materialized from the revitalized cooperation is The Album Cover Art of Studio One Records, a deluxe 200 pages plus 12×12” hardback, with an introduction by Steve Barrow, author of the Rough Guide to Reggae and co-founder of Blood and Fire Records. It includes hundreds of Studio One sleeves, of which many I haven’t seen before nor even heard of.

It’s divided in eight different sections – artists, calypso, dub, gospel, showcase, labels, disco and versions. The versions section is interesting since it shows that several of the releases changed appearance over the course of time. Some releases had up to five different sleeves.

The Album Cover Art of Studio One Records is a goldmine for designistas and reggae aficionados alike.

1 Comment

Filed under Book reviews

Magnifik dancehallsamling från Soul Jazz

För drygt ett år sedan släppte skivbolaget Soul Jazz den uppmärksammade boken Dancehall – The Rise of Jamaican Dancehall Culture av journalisten och fotografen Beth Lesser. Boken ackompanjerades av en utmärkt samlingsplatta med samma namn. Och nu kommer uppföljaren.

Dancehall 2 heter den nya skivan som innehåller hela 24 spår. Precis som förra gången handlar det om dancehall från 80-talets glansdagar, även om det smugit sig in några 90-talsproduktioner.

På den första volymen fanns en uppsjö hitlåtar. Den här gången bjuds det istället på fler okända alster och artister.

Det är ett skönt hopkok av stilar. Här samsas digitala produktioner med live instrument i ett myller av klassiska rytmer. Soul Jazz har också hittat en väl avvägd blandning mellan deejays och sångare. Insatser värda att lyfta fram är Papa Sans Money A Fe Circle, Johnny Osbourne & Papa Tullos Rock And Come On Ya och General Trees Everything So So So So.

Det enda jag egentligen saknar är några dancehall-spår från Studio One. Demonproducenten Clement ”Coxsone” Dodd är kanske inte mest känd för dancehall, men i hans studio spelades det ändå in skapligt mycket intressant reggae i rub a dub takt.

Reggaegurun Steve Barrow har skrivit inlagetexterna. Men för den optimala upplevelsen rekommenderas ändå Beth Lessers bok som sällskap. Då känns det nästan som att stå och jäsa på Chancery Lane eller Brentford Road.

Dancehall 2 finns att köpa som cd, lp eller mp3 via skivbolagets webbplats.

1 Comment

Filed under Recensioner

“Idén bakom Pressure Sounds var att ge ut musik vi gillade”

pressure_sounds_guyAtt driva skivbolag är ingen dans på rosor. Det vet Pete Holdsworth, en av grundarna till hyllade engelska skivbolaget Pressure Sounds.

Pressure Sounds grundades 1995 av vännerna Adrian Sherwood och Pete Holdsworth. Skivbolaget var ursprungligen dotterbolag till Adrian Sherwoods On-U Sound, men blev snabbt ett eget bolag.

Pete Holdsworth var inte ny i musikindustrin när han var med och grundade Pressure Sounds. Han hade spelat i två band och dessutom stått på scenen tillsammans med legenden Lee Perry. I dag är han närmast en veteran i musikbranschen.

Idén bakom Pressure Sounds var enkel – att ge ut musik båda gillade.

– Ursprungsidén var att ge ut musik vi tyckte om och som vi trodde att andra också skulle gilla bara de fick chans höra den. Vår långsiktiga plan var att ge ut omkring tio plattor, säger Pete Holdsworth.

Att arbeta på skivbolag i dag är enligt Pete Holdsworth inget för den som vill tjäna en förmögenhet. Konkurrenten Blood and Fire gick exempelvis omkull härom året. Men det berodde egentligen inte på att de inte sålde några plattor, enligt Pete Holdsworth. Snarare på att de hade för höga kostnader.

– För oss handlar det om kärleken till musiken. Det här är inget du blir rik på. Om vi skulle vara någorlunda logiska hade vi lagt av för länge sedan, berättar Pete Holdsworth och fortsätter:
– Vi har alltid gjort vår grej i liten skala och med små medel. Vi lånade 10 000 pund när vi skulle sätta igång och tog ut väldigt lite lön i början. Till och med i dag arbetar vi med en liten budget.

Pressure Sounds har under flera år hyllats bland reggaefans, och gett ut mängder av skivor som annars aldrig skulle fått särskilt många lyssnare. Men det rör sig knappast om några okända artister eller dåliga plattor – snarare har Pressure Sounds envist lyckats lägga vantarna på det ena guldkornet efter det andra.

–  Jag tror att vi har lyckats väl eftersom vi alltid varit oerhört flexibla. Dessutom har jag bra hörsel och litar på mitt eget och andras omdöme. Jag fattar det slutgiltiga beslutet om vad vi ska ge ut, men jag lyssnar även på andra, säger Pete Holdsworth.

Fokuserar man på återutgivningar av plattor finns det naturligtvis massor att välja mellan, och ibland kan man säkert missa fynd. Pete Holdsworth säger att Pressure Sounds gärna hade gett ut plattor från Studio One, men de hamnade istället hos konkurrenten Soul Jazz.

– Vi har missat många plattor. Jag hade ju gärna arbetat med Studio One och Harry Mudie, men han gör ett utmärkt jobb med att ge ut plattorna på egen hand. Prince Buster skulle nog också vara ett bra projekt, menar Pete Holdsworth.

Safe TravelPete Holdsworth har svårt att ge några direkta favoriter ur Pressure Sounds-katalogen och säger att han brukar vara mest förtjust i de plattor han jobbar med för tillfället. Men några sticker ändå ut, och han passar på att skvallra om vad som är på gång.

– Jag har lyssnat en hel del på Safe Travel nyligen och Life of Contradiction är också bra, men det ändrar sig hela tiden och jag kommer ofta tillbaka till skivorna långt efter att vi gett ut dem, säger Pete Holdsworth, och tillägger:
– Vi har några riktigt bra rocksteady singlar på gång och sen en ny More Pressure-platta.

Fyra snabba till Pete Holdsworth

Bästa reggaelåt
Bob Andy är en speciell låtskrivare, och låten Life gillar jag riktigt mycket.

Favoritgenre
Svår fråga, vokalgrupper är min grej just nu.

Bästa producent
Jag är tvungen att säga Lee Perry. Men Studio One är Jamaicas bästa skivbolag.

Bästa skivomslag
Omslagen från 60-talet är rätt galna. De har en skön oskyldig känsla som ger dem en speciell skönhet. Speciellt de från Studio One som har ”silk screen printed label”.

5 Comments

Filed under Intervjuer

Michael Jacksons bästa reggaelåtar

Reggaeartister är mästare på att göra covers. Country, soul, rock och pop är bara några musikgenrer som genom åren konverterats till baktakt. Många låtar har varit riktigt bra, medan andra rejäla bottennapp.

Till kategorin bra covers finns tre låtar av nyligen avlidne Michael ”King of Pop” Jackson.

511QMPPPB1L__SS500_Don’t Stop ’til You Get Enough var första singeln från albumet Off the Wall från 1979. På 80-talet gjorde Derrick Laro & Trinity en utomordentlig reggaeversion. Den finns bland annat på skivan Hustle utgiven av skivbolaget Soul Jazz.

 

 

Shinehead-Rough--Rugged-391286Billie Jean var andra singeln från storsäljaren Thriller från 1982. Ett par år senare gör Shinehead en version av låten på debutalbumet Rough & Rugged från 1986. Shineheads version bygger på obskyra Lee Perry-producerade riddimen Billy Jean aka Get A Lick.

 

 

The Girl is Mine är också från albumet Thriller och spelades in som en duett tillsammans med Paul McCartney. Yellowman & Peter Metro gjorde 1984 en dancehallversion av låten. Riddimen – som också heter The Girl is Mine – producerades av Clive Jarret.

3 Comments

Filed under Krönikor

Coverhysteri

 

easy_star_all_stars-easy_stars_lonely_hearts_dub_band_b1Dagens Nyheter skriver i dag om New York-bandet Easy Star All-Stars, som satt i system att göra reggaeversioner av kända rockplattor, bland annat Pink Floyds Dark side of the moon (Dub side of the moon). Deras senaste coverplatta är Beatles klassiska Sgt Pepper’s lonely hearts club band (Lonely hearts dub band) med gästartister som Luciano, Frankie Paul och The Mighty Diamonds.

Reggaeartister har ända sedan 60-talet med blandad framgång gjort covers avbob1 kända låtar. Det har främst varit soulcovers, men även ett stort antal låtar från storheter som Bob Dylan, Elvis Presley och The Police. Spana exempelvis in Trojan Records samlingsskivor Is it rolling Bob: A reggae tribute to Bob Dylan (finns även som dub-versioner) och All shook up: A reggae tribute to the King samt Regatta Mondatta: A reggae tribute to The Police

Tyvärr håller ingen av plattorna särskilt hög kvalitet. Det finns dock ett antal spår som sticker ut, exempelvis In the ghetto med Susan Cadogan och Jamaican in New York med Shinehead. Märkligt att Trojan missat att ta med The Heptones mästerliga Bob Dylan-cover I shall be released.

Trojan har även gett ut den lite märkliga boxen Trojan Country reggae box set. Som namnet antyder handlar det om reggaecovers på country-låtar. Boxen innehåller hela 50 låtar och kvaliteten är minst sagt ojämn. Guldkornen är bland annat Games people play med Bob Andy, Help me make it through tonight med Ken Parker och Green, green grass of home med Delroy Wilson.

darker-than-blue-soul-from-jamdown-1973-19801Ska man hitta bra reggaecovers måste man vända sig soulen. Där finns en hel del riktiga mästerverk, och reggaeversionen ofta är bättre än originalet. Hela skivor som Darker than blue: Soul from Jamdown 1973 – 1980 på insomnade Blood and Fire Records och Impact!Soul Jazz Records håller båda hög och jämn kvalitet. Vill man ha kvantitet före kvalitet kan man vända sig till Motor City Reggae box set på Trojan Records.

Vill du veta mer om reggaens relation till soulen kan du läsa min krönika Reggae got soulSkivkoll.

Leave a comment

Filed under Krönikor

Vad är en riddim?

En riddim – rhythm på vanlig engelska – är grundreceptet till en reggaelåt, framförallt bas- och trumpartierna. Man skulle även kunna kalla en riddim för låtens “groove” eller “beat”. En riddim är alltså låtens grundplåt, och den del man sedan bygger vidare på med övriga instrument och sång.

En enskild riddim kan ligga till grund för många olika låtar eftersom den fungerar mer som stomme. Det bäddar för att upphovsrättsinnehavaren till en enskild riddim – vanligtvis producenten – så gott som alltid får den plagierad. På Jamaica är det inget negativt, snarare en hyllning till ett väl utfört verk. En annan artists eller producents tolkning av en riddim kallas för version.

I dag finns hundratals eller kanske tusentals olika riddims. De äldsta skapades redan på 60-talet, framförallt av producenten Clement “Coxsone” Dodd som ägde berömda studion Studio One samt skivbolaget med samma namn. De riddims han skapade då är odödliga och högaktuella även i dag, exempelvis klassiska Drum song, Full up, Throw me corn och Real rock. En bra introduktion till klassiska riddims från Studio One är skivor såsom Studio One Groups, Studio One Rockers och Studio One Kings. Alla utgivna på eminenta skivbolaget Soul Jazz Records.

De riddims som är mest populära har gjorts i hundratals olika versioner. Riddims som visat sig mäkta populära är – bortsett från ovan nämnda – bland annat Sleng Teng (över 215 olika versioner), Tempo (över 113 olika versioner) och Heavenless (över 300 olika versioner).

Fastnar man för en enskild riddim finns många möjligheter att höra fler versioner. Antigen går man in på någon nätbaserad sökmotor för riddims, exempelvis Riddimguide eller Algoriddim, och hittar andra versioner. Eller så köper man ett så kallat one-rhythm album. Skivbolag som Greensleeves och VP ger regelbundet ut skivor med olika versioner på populära riddims. Greensleeves har dessutom påbörjat en samlingsserie där varje album innehåller ett antal populära riddims, snarare än hela skivor med en enskild. Samlingsserien heter Classic rhythms och första skivan släpptes för ett par veckor sedan.

Genom samlingsskivorna har jag hittat flera nya favoriter på mina de riddims jag gillar mest. Ge dig ut och leta du också. Det kommer att ge resultat.

2 Comments

Filed under Krönikor