Tag Archives: ‘Til Shiloh

Buju Banton’s early cultural material reissued

In 2009 Jamaican deejay and Grammy winner Buju Banton dropped the album Rasta Got Soul, an album marketed as being the follow-up to his widely acclaimed and hugely influential set ‘Til Shiloh, released in 1995.

The same year he was caught with cocaine in the U.S. and two years later he was convicted and sentenced to ten years in jail.

Buju Banton’s latest album Before the Dawn, more or less made up from material from the same sessions as Rasta Got Soul, was put out in 2010, and since then it has been rather silent from one of Jamaica’s most loved and notable reggae artists.

But if you have been thirsting for his intense and abyss deep chanting VP Records has something to quench your thirst – a compilation collecting 15 cultural tunes recorded mostly for Donovan Germain and his Penthouse label.

The Early Years Vol. 2 (The Reality of Life) collects an impressive line up of conscious gems. Several of these are non-album exclusives and include guest team-ups with Morgan Heritage, Beres Hammond, Wayne Wonder and a couple more.

Several of the riddims are relicks, mostly from original Studio One riddims, and have that dark 90’s sparse and computerized feeling to them.

The Early Years Vol. 2 (The Reality of Life) hits the streets as CD and digital download and is now available in the UK, while it can be found in Germany on August 17 and in France on August 20.

And also – The Early Years Vol. 1 was put out in 2001 on Penthouse and collected mostly hardcore dancehall gems.

Leave a comment

Filed under Record reviews

Smörig Buju Banton imponerar inte

Buju BantonNu är den äntligen här. Många har väntat ända sedan ‘Til Shiloh från 1995. Då var Buju Banton nyfrälst – från att varit pistolviftande dancehallgangster gick han till att vara predikande rastfarianhängare. Hans predikningar gjorde susen, och grammynominerade ‘Til Shiloh betraktas i dag som en modern reggaeklassiker, helt i linje med The Wailers Catch a fire, The Congos Heart of The Congos och Burning Spears Marcus Garvey.

Sedan dess har Buju Banton släppt över tio album av varierande kvalitet samt ett stort antal singlar. Senaste skivan – Too bad – släpptes för tre år sedan, och betraktades av vissa som en besvikelse, eftersom de förväntat sig en ny ‘Til Shiloh.

Rasta got soul heter nya albumet och Buju Banton säger att det är uppföljaren till ‘Til Shiloh. Han har arbetat på skivan i många år, och det hörs tydligt. Skivan är välproducerad och inspelad med några av Jamaicas främsta musiker, exempelvis gamla rävar som bassisten Errol “Flabba” Holt, trombonisten Nambo Robinson, saxofonisten Dean Fraser, trumpetaren David Madden samt slagverkaren Scully Simms. En uppställning som bäddar för ytterligare en klassiker.

Men riktigt så enkelt är det inte. Rasta got soul är en bra skiva, men den är alldeles för jolmig, nästan sötsliskig mellan varven. Det tydligaste exemplet är Mary, som med sitt doo wop intro skulle kunna vara hämtad direkt från en Stax-skiva. Dessutom är den otäckt lik Foreigners 80-talsklassiker I Want to know what love is.

Eller Affairs of the heart med sitt fåniga panflöjtintro. Låter som Kenny G överdoserat på smör.

Buju Banton väljer även – precis som Alborosie, Omar Perry och Perfect – att ha med en skalåt. Inget ont om den, men A Little bit of sorry kunde haft ännu mer driv, gärna i stil med Omar Perrys Ska-ta-fright.

Det är faktiskt precis här som Rasta got soul har sina största svagheter, nämligen bristen på ös och tyngd. Jag är inget hårdkokt dancehallfan, men jag saknar låtar som Complaint från ‘Til Shiloh.

Buju Banton har otvivelaktigt gjort en bra skiva. Men någon värdig uppföljare till ‘Til Shiloh är den inte.

7 Comments

Filed under Recensioner