Planet Reggae: Här köper du plattorna innan de släppts

Sedan ett par år finns ett utmärkt komplement till vinyl och cd – legal nedladdning. Tjänster som eMusic och iTunes har enorma musikbibliotek och handla musik på webben har aldrig varit enklare. Nu finns dessutom en skivbutik där du köpa plattorna i mp3-format innan de officiellt släppts.

Utöver de kända legala nedladdningssajterna har ett antal skivbolag butiker kopplade till sina webbplatser. VP Records är ett sådant skivbolag.

Genom deras Planet Reggae Webstore kan du handla reggae från både Greensleeves och VP och det är lika enkelt som från exempelvis Amazon och eMusic.

Det finns dock några väsentliga skillnader mellan Planet Reggae Webstore och andra legala nedladdningssajter jag testat.

Till det sämre hör nedladdningshastigheten. Sajten är löjligt långsam, och det känns som att sitta uppkopplad med ett gamalt hederligt telefonmodem. Att ladda ner en fullängdare tar omkring 60 minuter. Ja, du läste rätt. En timme för cirka en timmes musik.

Men det positiva överväger det negativa om du inte råkar ha bråttom. För genom Planet Reggae Webstore kan du köpa plattor flera veckor innan de officiellt släppts. Jag köpte exempelvis Jah Shaka Presents the Positive Message, Black Sounds of Freedom Deluxe Edition och Joe Gibbs 12” Reggae Discomix Showcase Vol.1 två veckor innan de släppts på de vanliga sajterna.

En ytterligare fördel med VP Records egen skivbutik är priserna. De är cirka 20 procent lägre jämfört med exempelvis iTunes och Amazon.

Är du som jag för otålig för att vänta på cd-utgåvan, nöjer dig med mp3-versioner och har småländskt påbrå? I så fall är Planet Reggae Webstore något för dig.

Pama Outernational – soulfylld reggae i modern tappning

Pama International är en engelsk allstar-ensemble. På gruppens senaste platta Pama Outernational – den sjunde i ordningen – samlas kända namn som Lynval Golding och Horace Panter från The Specials, Fuzz Townshend från Pop Will Eat Itself och John Collins, producenten bakom The Specials klassiska Ghost Town.
 
Pama International är en ovanlig reggaegrupp. De tvekar inte att blanda sina baktakter med pop, funk och, kanske mest tydligt, amerikansk 60-tals soul. Musiken är levande, experimentell och, inte minst, förbaskat kul att lyssna på.

Deras patenterade musikrecept har visat sig framgångsrikt och 2006 fick de möjlighet att ge ut en platta på legendariska skivbolaget Trojan. Det var hela 30 år sedan Trojan senast signade någon ny, och det säger något om gruppens storhet.

I december förra året släppte gruppen hyllade Highrise Campaign, en platta där intäkterna gick till att stödja antivåldsorganisationer i Storbritannien. På plattan, som delvis byggde på Cherry Oh Baby-riddimen, medverkade ett gäng kändisar – Dennis Alcapone, Billy Bragg och Mungos Hifi för att nämna några.

När det nu är dags för nya plattan är förväntningarna höga och risken att bli besviken överhängande.

Men Pama International lyckas leva upp till förväntningarna. Plattan håller inte lika höga klass som Highrise Campaign eller Trojan Sessions, men sticker ändå ut i drösen av reggaeplattor som kommit ut i år.

På Pama Outernational samsas soul med dub med roots med disco med ska. Och det funkar utan att någonsin bli krystat. Lyssna bara på Dub A Disco, Question the Answer och I Still Love You More.

Pama Outernational är tillräckligt cross-over för att kunna attrahera den stora skara som tröttnat på Duffy och Amy Winehouse och söker något mer genuint.

Reggaemanis Spotify-listor

Jag började skriva om reggae för ungefär två år sedan. Mina första krönikor var för Skivkoll och därefter tog jag steget till att starta Reggaemani.

Under de här åren har jag satt ihop elva Spotify-listor av olika karaktär. Det är allt från soulinspirerad reggae via de bästa gräslåtarna till de 100 bästa låtarna under 00-talet. Däremellan finns naturligtvis mycket mer.

Om du missat de oumbärliga reggaelistorna så är det här rätt tillfälle att komma ikapp. För visste du att Beyoncé gjort en fet version av Ring the Alarm? Om inte, så kan du passa på att ladda in Spotify-listan nedan.

Reggae Got Soul
Soulen lever på Jamaica skrev jag på Skivkoll i början av året. Reggaeartister har dels spelat in mängder av covers på kända och okända soulalster, dels producerat reggae som sjuder av soul, lyssna bara på Garnett Silk, Slim Smith eller Ken Parker.

Ladda in den här Spotify-listan så får du ännu fler exempel.

Reggae for Dummies
För ett par år sedan fick jag frågan vilka låtar man skulle lyssna på om man var reggaeamatör. Har man lyssnat och samlat på reggaemusik i över tio år, så är frågan inte helt lätt att svara på. Jag var tvungen att gräva djupt i skivbackar och mp3-arkiv för att hitta låtar jag trodde kunde passa ett par oerfarna öron.

Lyssna på Spotify-listan Reggae for Dummies här.

20 bästa reggaealbumen på Spotify
Spotify imponerar med sitt reggaearkiv. Visst saknas många låtar och skivor, men det handlar ofta om gamla originalplattor från små skivbolag.

Ladda in den här listan så får du tips på hela 20 ruskigt bra plattor på Spotify. Gladiators, Culture och Lone Ranger är bara några av namnen som kan stoltsera med att vara en del av listan.

Beyoncé Goes Reggae
RnB-stjärnan Beyoncé har ganska otippat spelat in en blytung version av Ring the Alarm. Jag blev så chockad att jag var tvungen att lägga upp den som spellista i Spotify. Ladda in den här.

Bästa gräslåtarna
Marijuana är ett kärt ämne för de flesta reggaeartister. Och faktum är att ett stort antal gräshyllningar är magiskt bra låtar. I Spotify-listan samsas gamla klassiker som Ganja Smuggling med nya Ganja Farmer.

Tio bästa dubplattorna på Spotify
Vad är dub frågade jag mig i en krönika för en tid sedan. Tja, vad ska man svara. Det bästa är kanske helt enkelt att lyssna och göra sin egen bedömning.

Ladda in den här Spotify-listan så får du i alla fall en hint om vad dub är för typ av reggae.

Dennis Browns 20 bästa på Spotify
I somras var det tio år sedan Dennis Brown – en av reggaens största – gick bort. För att hedra hans minne satte jag ihop en lista med 20 av hans bästa låtar som finns på Spotify.

Ladda in den här Spotify-listan och hedra hans minne du också.

Klassiska Greensleeves-plattor
I somras började jag att skriva krönikor för Rebelmusic. Min första krönika handlade om skivbolaget Greensleeves och ett antal av deras bästa tidiga dancehallplattor. För mig handlar det om Toyan, Lone Ranger och Captain Sinbad och i andra hand om Yellowman och Josie Wales.

Lyssna på deras bästa Greensleeves-plattor här.

100 bästa reggaelåtarna under 00-talet
Under sensommaren lanserade musiktidningen Novell en webbplats som skulle räkna ner de 100 bästa låtarna under hela 00-talet. Novell bjöd in bland annat musikkritiker för att göra egna listor.

Listor är alltid en kul idé tänkte jag och hakade på Novells idé. Ladda in den här playlisten så kan du höra de låtar från 100-listan som finns på Spotify.

Reggaens drottningar
Reggaen har genom åren haft ytterst få kvinnliga storstjärnor. Visst, Marcia Griffiths har nått ganska stor framgång, men inte ens hon kommer i närheten av hennes manliga motsvarigheter.

Under senare år kan dock ett trendbrott skönjas. Allt fler kvinnliga reggaesångerskor kliver fram på scenen. Ladda in den här Spotify-listan så får du exempel på några fantastiska exempel.

Reggaebattles
Reggaefajter på vax är skön tradition. Det hela började redan på 60-talet med olika soundsystem som tävlade med varandra. I dag utspelas fajterna mellan världsstjärnor som Beenie Man, Vybz Kartel och Bounty Killer.

Ladda in den här listan och lyssna på några sköna fajter.

Congos bjuder på show

The Congos Lee Perry-producerade debutplatta Heart of the Congos från 1977 är en reggaeklassiker av stora mått. Lee Perrys magiska fingrar tillsammans med Cedric Mytons karakteristiska falsett och Watty Burnetts hypnotiska baryton skapade en ljudbild av sällan skådat slag.

Gruppen bröt mer eller mindre upp efter Heart of the Congos, och uppföljaren Image of Africa passerade rätt obemärkt, sannolikt på grund av att en av de viktigare ingredienserna fattades – Lee Perry.

Nu är Congos originaluppsättning på turné för kommande plattan Back at the Black Ark, som sägs spelas in tillsammans med just Lee Perry. Bäddat för succé kan man hoppas.

På gårdagens konsert med Congos på Göta Källare i Stockholm river de tre grånande farbröderna av flera låtar från kommande plattan tillsammans med material från debuten såväl som från plattorna under 00-talet.

Med tanke på gruppmedlemmarnas ålder så håller den över två timmar långa konserten ganska bra kvalitet. Visst, rösterna har naturligtvis inte samma skärpa som på 70-talet och frontfiguren Cedric Myton har ibland svårt att träffa de höga tonerna.

Men energin finns där. Och det är precis det som gör kvällen. Hela gänget på scenen verkar ha förbaskat kul. Inte minst Cedric Myton som ser ut som ett barn som poserar och åmar sig framför spegeln med ett hopprep som mikrofon. Han nära nog strippar och rusar fram och tillbaka över scenen likt en tonåring som missat att ta sin dagliga dos ritalin.

Med tanke på att de flesta förknippar Congos med debutplattan, så spelar de förvånansvärt lite material från den. Ark of the Covenant och avslutande Fisherman, som spelas i för högt tempo, är de enda hitsen farbröderna väljer att spela. Men det spelar inte särskilt stor roll. De flesta i publiken har nog kommit för att se en skymt av den klassiska gruppen som gjort en av tidernas bästa roots-plattor.

Fotografen Dave Hendley visar 70-talets Jamaica

Dave Hendley är en brittisk fotograf som plåtat en hel del reggae genom åren. Under 70-talet besökte han Jamaica med jämna mellanrum och lyckades fånga flera storstjärnor på bild, exempelvis Lee Perry, Burning Spear och King Tubby.

Han ligger bakom ett antal av bilderna i boken Reggae Explosion: The Story of Jamaican Music av Chris Salewicz och Adrian Boot. Hans material har också använts till skivomslag för bland annat I Roy.

Ett antal av hans bilder finns tillgängliga på webben. Det är fantastiska person- och miljöporträtt från 70-talets Jamaica. Titta på de 16 bilderna och dröm dig tillbaka till en tid när reggaen kanske var som allra bäst.

Seranis debutplatta har nått skivdiskarna

Serani är 27-åringen som startade sin producentkarriär endast 19 år gammal. Tillsammans med två vänner grundade han producentkollektivet DASECA 2001.

Serani ligger bland annat bakom världshits som We Be Burnin’ med Sean Paul och Dutty Wine med Tony Matterhorn.

 

Men att producera var uppenbarligen inte tillräckligt för producentgeniet. Förra året släppte han singeln No Games och duetten Doh tillsammans med Bugle.

Sedan dess har nog många längtat efter plattan som släpptes i tisdags.

Debutplattan heter, precis som singeln, No Games och innehåller 14 spår, varav de flesta helt nya.

Seranis blandning av pop, RnB och lättviktar-dancehall får säkert många reggaekonnässörer att rynka på näsan. Men sannolikt kommer plattan att sälja som smör i solsken och många The Voice-lyssnare kommer säkert att hitta en ny favorit.

Black Uhuru i lyxförpackning

Uhuru betyder frihet på swahili. Och fri är precis vad den nya utgåvan av Black Uhurus debutplatta Black Sounds of Freedom är.

Black Uhuru bildades 1974. I originaluppsättningen ingick Don Carlos, Rudolph ”Garth” Dennnis och Derek ”Duckie” Simpson. De två första hoppade av efter ett par år. Don Carlos inledde en lyckad solokarriär och Rudolph Dennis blev medlem i Wailing Souls.

Ersättarna var inga gökungar. Errol Nelson hade tidigare sjungit i Jays och Michael ”Mykal” Rose hade spelat in tunga låtar med bland annat Winston ”Niney” Holness.

Love Crisis hette gruppens Prince Jammy-producerade debut från 1977. När den gavs ut på Prince Jammys eget skivbolag och brittiska Third World gjorde den inte något väsen av sig. Men 1981 la Greensleeves vantarna på skivan och så började saker att hända.

Greensleeves mixade om plattan och döpte den till det tuffare Black Sounds of Freedom. Succén var ett faktum. Låtar som I Love King Selassie, Love Crisis och Bob Marley-covern Natural Mystic kan i dag närmast betraktas som klassiker.

Den nya deluxe-utgåvan innehåller 34 låtar hämtade från fyra olika plattor -  hela Love Crisis från 1977, hela Black Sounds of Freedom från 1981 och hela Prince Jammys Uhuru in Dub från 1982. Greensleeves har dessutom kryddat med fyra låtar av deejayn U Black, bland annat grymma Ride Into Zion som är en version av Black Uhurus African Love.

Visst, den här plattan kanske är för komplettister. Men har du inte redan de här låtarna är det rätt tillfälle att utöka skivsamlingen med en platta som innehåller både rariteter och klassiker.

Sizzla populär i svenska medier

Världsartisten Sizzla besökte i förra veckan Sverige, Norge och Danmark. I Sverige spelade han i Göteborg, Stockholm och Malmö. Flera av de stora dagstidningarna recenserade konserterna. Men även Sizzlas texter och uttalanden i Danmark väckte uppmärksamhet.

Göteborgs-Posten ger konserten en trea och skriver att Sizzla kunde ägna sig åt mer
dancehall-infernon och mindre wailande.

Stockholmskonserten recenseras i Svenska Dagbladet och på Rebelmusic, av Reggaemanis Erik Magni. Svenskan ger konserten en fyra (av sex) och skriver att kvällens låtar fyras av i ett rasande tempo.

Sydsvenska Dagbladet skriver om Sizzlas många olika stilar. Han är motsägelsefull och irrationell och man vet aldrig vad man kan förvänta sig, skriver Sydsvenskan. Recensenten menar att det är i de hårdare styckena Sizzlas verkliga storhet kommer fram, och det är i dessa partier han framstår som den största jamaicanska artisten sedan Bob Marley.

Men så klart handlar det ju inte bara om musiken, något som Reggae Galore påpekade i förra veckan. Både QX och Aftonbladet skrev om Sizzlas texter som stundtals varit våldsamma och homofobiska. QX genomförde även en hångelprotest under konserten i Malmö.

Sizzla har naturligtvis bäddat för negativa rubriker genom sina stundtals idiotiska texter och uttalanden. Men det skulle vara befriande om en reggaeartist kunde besöka Sverige utan att skapa rubriker om våld, homofobi eller marijuana.

På mixfronten mycket nytt

Webben översvämmas av mixar och podcasts för tillfället. Många håller riktigt hög klass och Reggaemani har koll på tre av de senaste ovärderliga tillskotten.

Reggaemani har tidigare skrivit om holländaren BMC och hans fantastiska podcasts. Efter en ganska lågproducerande period är han tillbaka med nya mixen Life to Live, Love to Give. Den här gången handlar det om den senaste moderna rootsen med riddims från både Europa och Jamaica. Höjdpunkterna är som vanligt flera. Lyssna exempelvis på Sena och Lutan Fyahs versioner av Stronga-riddimen eller Ras Zaharris Rise My People. Även svenske Million Stylez är med på ett hörn med låten Everyday på riddimen med samma namn. Ladda ner mixen här.

Franska Rise up Crew har gått från klarhet till klarhet med sina överfeta mixar med 90-tals reggae. Rise up Crew har en makalöst hög utgivningstakt på mixarna, något som skulle kunna tumma på kvaliteten. Men icke. Även den senaste mixen med modern digital reggae håller högsta klass. Här finns flera tunga brittiska produktioner, exempelvis Manasseh och hans låtar med Jahmali och Luciano & Ras Zacharri. För fans av dubbiga och mörka produktioner är Rise up Selections – Digital Style in the 2000’s ett måste. Ladda ner mixen här.

Om du inte får nog av digital modern reggae så har Grievous Angel, en brittisk dj, satt ihop en mix med Twilight Circus-produktioner. Kända ansikten som Big Youth, Luciano, Mykal Rose och Ranking Joe turas bland annat om bakom mikrofonen. No Burial med Mykal Rose är en av hans bästa under 2000-talet och här kan du ta del av hela tre versioner. Det här är stökig digital reggae när den är som bäst. Twilight Circus meets Grievous Angel finns att ladda ner här.

Omar Perry har hittat formen

2009 är reggaebarnens år. Först ut var Queen Ifrica. Sen var det Tarrus Rileys tur. Och nu har stafettpinnen nått Lee Perrys son Omar Perry.

Can’t Stop Us Now är Omar Perrys uppföljare till 2007-års debut Man Free. Debuten var en solid insats som blandade roots med lovers med ska med dancehall. Lite spretig med andra ord, men en klart godkänd debut.

Den nya plattan är betydligt mer sammanhållen jämfört med sin föregångare. Här finns exempelvis ingen ska, men väl två dancehallutflykter och lite nyabinghi-takter.

Dancehallåtarna Right Right Left och Bring Me Joy är inte plattans starkaste och Omar Perry borde hålla sig till det han kan bäst – roots.

Omar Perrys sånginsatser påminner stundtals om Junior Kelly och Alborosie. Hans lätt arga singjay-stil passar mycket bra tillsammans med de poppigare tongångarna i avslutande Spiritually och den nyabinghi-influerade och lejonkungendoftande 911 (Memorial).

Omar Perry spelar säkert hela skivan igenom. Arvet från hans far märks på en cover av Junior Byles klassiska Beat Down Babylon och en version av Max Romeos Chase the Devil.

Av pappa Perrys experimentlusta märks inte mycket annat än en fet och annorlunda version av Ini Kamozes World a Music som gjorts världskänd genom Damian ”Jr. Gong” Marleys Welcome to Jamrock. Omar Perrys version heter Boom Town och är en riktigt stökig historia.